Hoppa till innehåll

Bokmässan- årets litteraturfest!

Nu är det dags för årets största litteraturfest. Igen – efter två år. Det kändes konstigt i fjol att inte vara med, men jag hade redan på våren bestämt mig för att stanna hemma på grund av vårt sjätte barnbarns beräknade födelse. 

Det var ett både angeläget och bekvämt skäl att slippa ta ställning i den infekterade frågan om deltagande eller bojkott av mässan 2017, då arrangörerna inte hade moralen att säga nej till den nynazistiska representationen. Själv hade jag vacklat fram och tillbaka i principfrågan under vintern och våren. Först var min inställning att man inte ska ge nassarna den uppmärksamheten att man avstår från årets största yttrandefrihetsmanifestation bara för att de finns i ett litet hörn av samma gigantiska mässhall. Men senare noterade jag Expos omsvängning i frågan från deltagande till avståndstagande efter den skandalösa videon som uppmanade till trakasserier av journalister i deras bostäder. Jag har stor respekt för Expos omdöme och lutade nu åt att stanna hemma på grund av mässarrangörernas oförmåga att sätta ner foten. Egentligen en protest mer emot B & B:s flathet än emot den lilla gruppen nazister. 

Men tiden gick, argumenten korsades i debatten och jag landade åter i min första ståndpunkt. Skulle nassarna få bestämma över min närvaro? Nej, så fasen heller. Hade jag inte haft ett annat, överordnat skäl till att bli hemma så hade jag til syvende og sidst åkt.

I år känns det jättekul att vara tillbaka på den stora mötesplatsen för all sorts litteratur som jag beträdde första gången för 21 år sedan. Då hade jag bokat ett hotellrum nere på ett gammalt segelskepp i hamnen, det billigaste jag kunde hitta. Men redan andra dagen i mässhallen stötte jag ihop med en släkting och vän som erbjöd mig att bo hemma hos henne och hennes man. Och det har jag gjort varje gång sedan dess och det är alltid lika trevligt. Först i Majorna, därefter i Örgryte och nu sedan ett antal år i havsbandet på ön Långholmen utanför Torslanda med fri horisont åt väster med fyrar och fartyg på väg till och från Göteborg.

Tack Malin och Anders! Ser fram emot att åter få gosa med lilla hunden och er på kvällarna, denna gång tillsammans med min fru.

I år har jag två gig på lördagen. Det ena på Litteraturscenen A 01:62 på lördagen kl. 12 då jag håller i ett panelsamtal med två tidigare Slangbellapristagare:

”Slangbellan fyller 20 år

Möt sexboksförfattaren Inti Chavez Perez och bilderboksmakaren och konstnären Josefin Sundqvist. Vad har priset betytt för deras fortsatta författarskap?”

Det andra framträdandet blir två timmar senare (lördag 14.00) tillsammans med min monsterkollega Áslaug Jónsdóttir och svensk-arabiska dar al Munas ägare och förläggare Mona Henning på Läsrörelsens scen BILDBERÄTTANDE och konsten att läsa bilder A01:02. Ett kort panelsamtal som jag båder kommer att leda och delta i själv:

Plupp och Monster – på arabiska

Nu finns Plupp och fem av böckerna om lilla monster och Stora Monster på arabiska, vilket ger arabisktande barn i förskolor och årskurs F-3 möjlighet att uppleva dem lika nyanserat och djupt som barn med svenskt modersmål. Om vikten av detta och om sitt monsterarbete tillsammans med färöiska Rakel Helmsdag samtalar illustratören och författaren Áslaug Jónsdóttir från Island och medförfattaren Kalle Güettler med förläggaren Mona Henning, Dar Al-Muna. 

Samarr: Bokförlaget Opal och BTJ 

Samtidigt med mitt första framträdande på Litteraturscenen sitter Áslaug i panelen till ett stort 45-minutersseminarium:

12.00–12.45 Lö1200.8

ÁSLAUG JÓNSDÓTTIR, ALEX HOWES, LINDA BONDESTAM, JOHAN EGERKRANS

Nordiska bildvärldar

Finns det ett skandinaviskt bildspråk? Ett uttryck i bild som på något sätt präglats av naturen och kulturen i vår del av världen? Vi låter en kunnig kvartett fundera: den flerfaldigt prisbelönta isländska barnboksförfattaren och illustratören Áslaug Jónsdóttir, aktuell med Monster i knipa; brittiske illustratören och animatören Alex Howes, som bland annat arbetat på Aardman Animation (Fåret Shaun, Wallace & Gromit), finlandssvenska konstnären och illustratören Linda Bondestam, som förra året tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för Djur som ingen sett utom vi (tillsammans med Ulf Stark), och illustratören Johan Egerkrans, som gjort succé internationellt med Nordiska gudar och Nordiska väsen och som nu är aktuell med en ny bok, De odöda.

Moderator: Gunilla Kindstrand, journalist.

Språk: engelska

Arr: Natur & Kultur, Icelandic Literature Centre, Berghs förlag, Förlaget och B. Wahlströms

 

Ny pjäs med Ensembleverket

Människor_webb_Mindre

Vår svärson Andreas Liljeholm är en av skådespelarna i Ensembleverkets nya pjäs Människor som försvinner på Stadsteatern / Kilen. Manus och regi: Jacob Hirdwall.

SPELDATUM 
5 oktober kl 19.00 – Premiär
9 oktober kl 19.00
10 oktober kl 19.00
11 oktober kl 19.00
12 oktober 19.00
13 oktober kl 18.00
16 oktober kl 19.00
17 oktober kl 19.00

Ensembleverkets pjäser har alltid varit nyskapande, högaktuella politiskt eller etiskt – med konstnärligt hög kvalitet. Gå och se den! (Det ska jag.)

Sven Wernström saknas

Sven Wernström död

Till minne av en avhållen kollega och förebild

En god kamrat och en stor författare har gått ur tiden. Ännu en av våra äldsta och mest respekterade kollegor är borta: Sven Wernström, mångårig medlem av BUS / BULT och Sveriges Författarförbund, har 93 år gammal förenats i en ny och för oss okänd dimenson med generationskamraterna Lennart Hellsing, Inger Brattström, Inga Borg, Maj Samzelius, Marianne Söderbäck, Gunnel Linde m.fl. barn- och ungdomsförfattare som tillsammans med Astrid Lindgren eller i hennes anda in i det sista skrev, argumenterade och kämpade för den goda litteraturen och för författarnas intressen.

Sven var i högsta grad delaktig i Författarförbundets och BUS, numera BULT:s fackliga kamp – men även våra sociala aktiviteter. Han var till exempel den som på ett lika fräckt som hjärtligt sätt hälsade mig välkommen till BUS när jag i december 1991 antagits som medlem i Författarförbundet och bävande och förväntansfull kom till min första julfest i Författarnas Hus. Där stod den gamle kommunisten och ateisten med gitarren i band över axeln mellan julpyntade bord och anförde med smäktande svensktoppsröst och svängigt schlagerkomp Rudolf med röda mulen, Internationalen, För bibliotekens faror och Pärleporten om varandra. (De två sistnämnda var hans bravurnummer.) Så började han hälsa nya medlemmar, bland dem mig, välkomna till BUS. Och nu drog han till med en för honom typisk bluff: ”Vi har en tradition i BUS, förstår du,” påstod han ”att nya medlemmar ska sjunga något före julmaten.”

Det snurrade runt i mitt huvud när jag förvånad tog emot gitarren som Sven sträckte fram mot mig. Ville jag, skulle jag? Det fick utan eftertanke bli en rysk, lite svängig folkvisa. Jag tror att han blev lika förvånad över att jag gjorde det som jag hade blivit över att ha fått uppmaningen. Efter denna oväntade musikaliska konfrontation kom Sven och jag ofta att hamna i allsångsledarrollen tillsammans vid BUS sammankomster, och när Författarcentrumlegendaren Gun Qvarzell gick i pension och firades av på Författarförbundet framförde vi tillsammans en hyllningssång som vi skrivit ihop på melodin från Karl Gerhards Jazzgossen (”Och så kommer det en brutta / med en tunga som en rakkniv vass …”)

Sven var i högsta grad fackligt medveten och aktiv, precis som han varit som typograf långt innan han började skriva. Lika konsekvent var hans vänsterpolitiska perspektiv och han missade aldrig en chans att ge en känga åt kapitalismen. Men han var också en mycket varm och humoristisk människa som, likt Fantomen i de skumma barerna i hamnen, svepte ett glas mjölk medan vi andra satt och pimplade vin på våra sammankomster. Sent på kvällen satte han sig sedan i sin lilla (röda) Suzuki Swift och körde i ett sträck till Vikbolandet utanför Norrköping där han och hans hustru, illustratören Inga, bodde. (Ofta var även Inga med på jul- och vårfesterna, men Sven åkte också själv den dryga vägen upp till våra fackliga möten långt efter att han slutat som förtroendevald.)

Jag saknar Sven och hans generationskollegor så himla djupt. Våra föfattarfackliga sammankomster blir aldrig så rika på gammal värdefull erfarenhet som då de satt där och delade med sig av sina erfarenheter, småretades med varandra, drog sina hejdlösa skrönor – och lyssnade på oss yngre och mer oerfarna med allvar och eftertanke, precis som om vi hade varit lika etablerade och kunniga som de själva.

Det hjälpte mig och många i min generation att växa in i våra författarroller när de så självklart signalerade att vi tillhörde samma professionella gäng. Låt nu oss, som börjar efterträda Sven och hans ålderskamrater i den äldre författargenerationen, lära oss av dem och bemöta våra yngre kollegor med samma nyfikenhet och respekt som de visade oss.

Sven_wernstrom.jpg

Monstervernissage i Danmark

monsterdans-titleIdag har Gentofte Hovedbibliotek – störst av Danmarks regionbibliotek och beläget i norra Köpenhamn – vernissage på en monsterutställning med delar av Áslaugs stora interaktiva utställning ”Välkommen till monstren” som visades i Reykjavik 2016 och i anpassad form i Tórshavn 2017. (Se tidigare inlägg om dem.) Den danska utställningen kombineras med högläsning och musik, bland annat har bibliotekariern och vissångaren Per Marstal översatt en av mina monstersånger, Det är nån som har tagit min kompis och ska framföra den med titeln Det er nogen der har taget min kammerat.

Evenemanget och utställningen ingår i den nationella satsningen ”Fang fortellingen” (fånga berättelsen) som är en stor satsning på Danmarks folkbibliotek för att främja läsintresse och läslust. Så här presenteras projektet på Herlevs biblioteks hemsida:

Fang Fortællingen sætter den gode historie i centrum i børnebiblioteket og det kommer borgere i hele landet til at mærke de kommende år. Projektet Fang Fortællingen, som er forankret i Gentofte Centralbibliotek, vil sætte nye standarder for biblioteksformidlingen og for samarbejdet mellem biblioteker i hele landet.

Projektets kerne er fysiske udstillinger, der åbner fortællingerne op, så man kan gå på opdagelse i litterære verdner – med klassen, børnehaven og familien. Alle udstillinger tager afsæt i danske børneklassikere af betydelige forfattere. Tanken er at; ”Den litterære udstillingsform kan åbne litteraturen op, så den appellerer bredere, også til de børn, der ikke er stærke læsere. Biblioteket har et ansvar for også at nå de målgrupper, der ikke automatisk åbner en bog. Fang Fortællingen taler til sanserne, gør børn nysgerrige og skaber fælles oplevelser. ” siger Gentofte Centralbiblioteks leder, Thomas Angermann.

Efter visningsperioden i Gentofte kommer andra danska bibliotek att kunna beställa hem utställningen för egen visning och fördjupning av högläsning och pedagogiskt arbete utifrån monsterböckerna. Áslaug skriver också om detta på sin Facebooksida.

Det känns väldigt hedrande för våra kära monster att utnämnas till ”danska barnboksklassiker” (och för oss tre att beskrivas som ”betydande författare”) … Och nu ser jag fram emot en rapport från Gentofte om hur vernissagen avlöpte.

Sveriges första faktabok om parkour

Omslag fram low

Nu har den kommit,  Sveriges första faktabok om parkour. Fakta om parkour (Nypon förlag) – vars första sidor kan provläsas här – ger en mycket lättläst introduktion till träningsformen parkour. Så här skrev Staffan Engstrand i Bibliotekstjänsts recension:

”Enligt Wikipedia är Parkour en träningsmetod, inte en sport, och detta framhåller författaren Kalle Güettler. Enklast uttryckt är det att betrakta som en träningsmetod i konsten att förflytta sig från en punkt till en annan. Detta ska helst gå så fort som möjligt. 

(…)

Här beskriver Kalle Güettler de enklaste rörelsena: Step-vault, Speed-vault, Turn-vault och Lazy-vault. Med en Wall-run springer du upp för en mur. Därefter hänvisar författaren till internet vad svårare rörelser beträffar. Det finns Parkour-klubbar i Sverige, vilka namnges. Vikten av att träna tillsammans med kunniga personer understryks. Många begrepp på franska såväl som på engelska presenteras. Tretton helsidesillustrationer i färg skildrar rörelserna. Detta är en introduktion till Parkour, inte mer. Den lättlästa texten är bokens tillgång. Här finns en tydlig rubrik och därefter rörelser beskrivna i punktform. Bilderna fångar dramatiken, men inte svårighetsgraden eller sättet man utför dem på i detalj.” (BTJ-häfte nr 18/2018)

Recensenten har förstått förlagets och min intention med Fakta om parkour. Det är en översiktlig presentation med basfakta om vissa vanliga passager. Framför allt serverar texten parkourtermer som kan användas för sökning på youtube efter instruktionsfilmer där även tekniker som boken inte går närmare in på kan studeras..

Den som inte är bekant med parkour kan lätt få en glimt på nätet. Sök bara på ”parkour” så får du hisnande filmer. Sök på ”parkour failure” så får du ont i magen! Men om du går lite mer på djupet och söker på någon av de tekniker som boken nämner så finner du mängder användbara ”tutorials”. Många av dem är till konkret hjälp för den som vill öva på egen hand – men det bästa är att kontakta någon av de parkourgrupper som boken rekommenderar, till exempel Quality Movement Parkour.

Boken kan beställas direkt av förlaget eller i internetbokhandeln, t.ex. här eller här

Omslag bak low

Här visar traceuren Olle Sandberg Güettler hur man gör en step vault

Monsterbesök i nytryck! Alla nio monsterböcker tillbaka i handeln

M5 MonsterVisit SvCover 2018 KS LWRomslag-2

Nu har Monsterbesök kommit från tryckeriet till distributören Författares Bokmaskin. Det innebär att samtliga monsterböcker nu åter finns i bokhandeln. Bibliotek som har fått äldre monsterböcker utslitna kan nu komplettera med nya, fräscha exemplar. Föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar, farbröder och andra snälla människor kan lätt komma över varenda hittills utgiven monsterbok med ett klick till interntebokhandelsn eller (helst) ett besök i den lokala bokhandeln.

Kabusas konkurs i januari var en pärs, men nu är äntligen böckerna i hamn och den slutsålda titeln tillbaka i lager. Monsterbesöks nya upplaga är utgiven av mig själv under förlagsnamnet Kalle Skrivare:

KalleSkrivareLogo2018.jpg

Nej! sa lilla monster nu på lettiska

nei-latvian

Nej! sa lilla monster har nu givits ut i Lettland av förlaget Liels un mazs i Riga. Briesmonītis teica Nē! har översatts av Dens Dimiņš. Nyheter på lettiska om utgivningen finns i lettiska public service  Latvijas Sabiedriskais medijs (LSM) och i kulturmagasinet Satori. Áslaug rapporterar på sin blogg om detta.

Nu ser vi med nyfikenhet fram emot den ryska upplagan. Särskilt spännande är det för mig att få se vilket ryskt namn jag begåvas med. Bara jag slipper heta Kalle Hitler så är jag tacksam …

No! said Little Monster, Big Monsters Don’t Cry andMonsters in the Dark, Meshcheryakov Publishing House (Издательский Дом Мещерякова) to be published by the end of Summer 2018, prel. in August.

(My family name has to be slightly changed in the Russian edition due to an awkward similarity to a wellknown German Dictator 1932-1945 because of a lack of certain latin letters in the Russian alphabet and regular Russian transkripction routines. (Hitler = ”Gitler” / Güettler = ”Gitler”.) Possibly, my name will be written ”Калле Гютлер” (Kalle Gjotler). That’s a matter for the publisher and translator – I am confident that they are well aware of the need to solve this problem …

Áslaug skriver om den ryska utgåvan här.