Hoppa till innehåll

14 barn- och ungdomsböcker nominerade till Nordiska Rådets pris

2021 är det tre år sedan jag, Áslaug Jónsdóttir och Rakel Helmsdal var nominerade till Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris. En av de andra nominerade var Sara Lundberg. Nu är hon nominerad igen, denna gång tillsammans med världshistoriens första Slangbellapristagare, Ylva Karlsson. Grattis! I fjol gick priset till en smärtsamt fin bilderbok av Jenny Lucander och Jens Mattsson – som även hade nominerats till Slangbellan. Den andra boken som nominerats från Sverige i år är skriven av Elin Persson.

Det är en spännande uppsättning verk och väldigt roligt för oss som har varit nominerade tidigare (2013 och 2018) att hitta flera gamla vänner och kollegor bland årets fjorton potentiella pristagare. För min del, förutom Sara och Ylva, Marjun Syderbø Kjelnæs, Linda Bondestam och Karin Erlandsson. Flera av dem har varit nominerade tidigare. All lycka till alla nominerade från alla Nordens hörn! Här är listan med dem alla.

Det nordiska barn- och ungdomslitteraturpriset har stor betydelse för att lyfta intresset för barn- och ungdomslitteratur i våra norröna länder. Tyvärr inte på kultursidorna, i alla fall inte i Sverige. Men de nordiska författarföreningarnas lyckade kamp för att förverkliga visionen om ett pris till barn- och ungdomslitteraturen har rent formellt lyft vår konstart till samma nivå de vuxenlitterära författarnas. Priset är en god början. Men mycket arbete återstår innan man ska slippa hamna i följande dialog så ofta som idag:

– Aha, författare? Kul! Vad heter du?

– Jag är verkligen ingen kändis. Kalle Güettler har du nog inte hört talas om.

– Nä, men jag kanske har sett någon av dina böcker. Vad heter dina senaste?

– Jag skriver mest barn- eller ungdomsböcker i olika genrer, för flera åldrar. De senaste var bilderboken Monster i knipa, fackboken Fakta om parkour och Dumma skatt, en bilderbok på rimmad vers.

– Jaha, nähä, dem har jag tyvärr inte sett. Men har du funderat på att skriva deckare?

– Nej.

Nominerade till Slangbellan 2020

Sveriges Författarförbund, pressmeddelande 17 mars:

”Till debutantpriset Slangbellan, för bästa debut inom kategorin barn- och ungdomslitteratur 2020, har juryn valt att nominera Seluah Alsaati, Mitch Fredriksson och Elin Hägg.”

Ämnet för årets pris, Slangbellan för bästa debut 2020 Foto © Kalle Güettler

Jag har nu snidat och putsat årets bella och ska strax sätta mig med penna och gasbrännare för att fylla i texten som ska stå där. Nyfiken? Haha, jag tiger som alltid som muren ända fram till prisutdelningen. Så här presenteras i alla fall de nominerade av juryn i BULT, sektionen för barn- och ungdomslitteratur i Sveriges Författarförbund:

Inte din baby av Seluah Alsaati (Natur & Kultur)
Inte din baby är en mörk berättelse om att som ung tjej befinna sig i en destruktiv relation där kärleken får stå tillbaka för svartsjuka, kontrollbehov och manipulation. Men det är också en ljus berättelse om systerskap och att hitta tillbaka till sig själv. Med en rapp, humoristisk och nydanande prosa lyckas Seluah Alsaati ge liv och röst åt bokens unga huvudperson, Samira. Det är en imponerande debut som inte lämnar någon oberörd.”

Fail av Mitch Fredriksson (Rabén & Sjögren)
Fail är en imponerande debutroman om maktkamp och utsatthet. Med andan i halsen får vi följa Kattis urspårade agenda där viljan att hämnas blir starkare än något annat. Vi dras in i en värld utan förlåtelse eller ursäkter. Mitch Fredriksson har ett språk som rinner och väller fram över sidorna. Han har skapat en karaktär som berör och upprör och som är svår att skaka av sig.

Dömda kvinnor av Elin Hägg (Opal förlag)
”Hägg slår i Dömda kvinnor fast: alla tider har varit oerhört svåra, särskilt för kvinnor. Här finns inga ljuspunkter men gott om intressanta och fasaväckande historier.
Dömda kvinnor handlar om rättsväsendet och domar. Det kan tyckas krångligt och snårigt, men Hägg berättar historierna med lätt hand, om barnamord och spionage, men också om utsattheten som kvinnor genom historien fått utstå för att de velat bestämma själva över sina egna kroppar och liv. Hägg är etnolog, hon gör både bilder och text, och texten blir aldrig tillrättalagd. Istället är tilltalet respektfullt, för Hägg litar på att barnen klarar av de jobbiga delarna.

Prisutdelning

Priset – en handtäljd slangbella av Kalle Güettler, ett diplom av Jenny Lucander och 30 000 kronor –delas ut den 19 maj 2021 på barnboksfestivalen Litteralund.

Jury

Juryn har bestått av Pär Sahlin, Eva Salqvist och Elisabeth Östnäs. Bults styrelse utser vinnaren.

Först lite putsning med kniven … Foto © Kalle Güettler

Detta blir den 23:e Slangbellan i obruten ordning. De flesta av dem som har fått författarnas eget debutantpris har fortsatt sitt skrivande och är numera professionella författare. Läs mer om prisets historia här.

Bild

Och i Pappersmagasinet för ett år sedan

LO-förbundet Pappers 100-åriga historia – recension i Pappersmagasinet

Pappers 100 år / kamp, konflikt, kultur av Roland Åman (huvudförfattare) m.fl. är titeln på den tunga hundraårshistorik som LO-förbundet Pappers tog fram till sitt jubileum 2020 och som jag recenserade i Norrtelje Tidning i december i fjol. Nu har recensionen återpublicerats i Pappers avdelning 68:s medlemstidning Pappersmagasinet. Det är en ovanlig facklig tidskrift på så vis att den har en bred samhälls- och kulturinramning kring de fackliga ämnena.

Utan avdelning 68:s innovative ordförande Aleksandar Srndovic skulle Pappersmagasinet inte ha denna höga kvalitet. Förutom att redigera och formge tidningen har han en unik förmåga att dra till sig goda skribenter och hans ledare i varje nytt nummer har verkligt sting. Den som framför allt gör en stor, ideell insats med kulturartiklar är den tidigare ordföranden i Hamnklubben och vice ordföranden i föreningen, Roger Berglund. I årets första nummer står han förutom min recension bakom en artikel om avdelningens konst. Denna gång med ett reportage om konstnären Pontus Ljungberg (son till konstnären Sven Ljungberg). Roger skriver också om 1 majmärkets historia och gamla vykort från Hallstavik med skolan från 2016 som motiv. Den som ritades av den kände industriarkitekten Folke Bensow (mest känd för ”Strykjärnet” i Norrköping). Hallsta skola, som en gång i tiden fick omdömet ”Sveriges vackraste skola”, var min arbetsplats 1997-2014. På flygbilden är det den långa byggnaden till vänster.

Hallstavik fanns inte som samhälle när Holmen började bygga ett av Europas modernaste pappersbruk här 2015. På den tiden Bestod Hallsta av några bondgårdar, en ångsåg och en enkel hamn som låg vid slutet på en industrijärnväg från Skebobruk (med smalspårig fortsättning ända till Östra Station i Stockholm). Pappersavdelningens egen 100-årshistorik, i vilken jag har skrivit om de senaste 25 åren på uppdrag av fackföreningen (En fackförening, ett samhälle, en fabrik) berättar bland annat om detta och hur allt började på den gamla hårda tiden kring första världskriget och ryska revolutionen.

Lyssna på Nej! sa lilla monster i Barnradion eller Stora monster gråter inte på spanska på Youtube

Idag fick jag veta att Nej! sa lilla monster nu finns inläst av Alexander Saltzberger i Barnradion. Det är en enkel men bra iscensättning där ljudillustrationer ersätter bilderna. Sagan tar i denna version knappt fem minuter och kan med fördel lyssnas på med boken uppslagen framför ögonen. Här finns den.

Nej! sa lilla monster finns precis som alla övriga åtta monsterböcker som har kommit ut hittills att låna i folk- och skolbibliotek eller att köpa i bokhandeln. Det är bara att beställa i den lokala bokhandeln eller på nätet. Den tionde monsterboken kommer ut i höst och heter Teatermonster (Argasso förlag)

Den som i stället vill lyssna på Stora monster gråter inte kan om så önskas lyssna på inläsningen av den på spanska som under en tid framöver kan ses på Youtube. På spanska heter den Los monstruos grandes no lloran och i denna version visas uppslag för uppslag med bilder till sagan.

Ett bra sätt att träna sin spanska!

Opsis Barnkultur nr 1: 2021 – åtta sidor om skolbibliotek och mycket mer. Fridolins skarpa förslag nu på remiss.

Nu har Opsis Barnkultur nått prenumeranterna och lösnummer kan kan beställas från tidskriftens hemsida. (Här lägger jag av upphovsrättsliga skäl endast ut lågupplösta bilder av uppslagen. Den som vill läsa reportaget rekommenderas att beställa ett fysiskt exemplar.) Förutom mitt fördjupande reportage om skolbibliotek i Norrtälje och Fridolins utredningsförslag finns det massor av intressanta recensioner och andra reportage, t.ex. berättar Janina Orlov om när hennes make Ulf Starks och Linda Bondestams biderbok Diktatorn blev politiskt sprängstoft i Belarus.

Beträffande Gustav Fridolins utredningsförslag om stärkta och likvärdiga skolbibliotek i SOU 2021:3 så är remissen nu ute. Viktigt att alla som vill ha en förbättring svarar på den och inte lämnar Walkover till Friskolelobbyn och SKR.

Ett roligt sammanträffande i detta nummer av Opsis är att Ylva Liljas debutbok Nu vet jag vem du är som jag berättade om på denna sida i höstas har recenserats av Cecilia Östlund. Den som beställer ett eget exemplar av Opsis har både denna och många andra högaktuella recensioner att läsa! (Även denna recension är tyvärr lågupplöst nedan, av samma skäl som ovan.)

Strömmande monster på Island

Áslaug Jónsdóttir läser för våra små monster och för barnen på Reykjanesbær – ett streamat framträdande

Min och Rakel Helmsdals medförfattare och illustratör Áslaug Jónsdóttir har liksom vi alla länge sörjt över att inte kunna träffa våra läsare öga mot öga. Nu har Áslaug genomfört sitt första ”digitala författarbesök” i form av en streamad uppläsning. Det är i en underlig, ny värld vi försöker upprätthålla våra författarskap. Själv hade jag valts ut att medverka i 2020 års upplaga av projektet ”Möt en bilderboksskapare” (Författarcentrum Öst) med besök på förskolor. Jag har varit med flera år tidigare och det har alltid varit lika roligt och inspirerande att träffa, leka, läsa, berätta, spela och sjunga ihop med barn från tre, fyra års ålder till sex. Och deras engagerade förskolepedagoger förstås!

I fjol var jag tvungen att av smittskyddsskäl tacka nej till alla författarbesök. Men i april i vår 2021 har jag bokats för ett par ”digitala förskolebesök” i Eskilstuna. Om det blir möjligt att göra om dem till fysiska möten med barn och personal så föredrar jag det, men annars ska det bli spännande att pröva på något liknande det som Áslaug nu har gjort. Naturligtvis i samplanering med pedagogerna i Eskilstuna.

Men helst av allt vill jag få mitt vaccin fort som tusan så att jag hinner få antikroppar och kan sätta mig i bilen och rulla över till Eskilstuna den 29 april. Inget går upp emot att få vimla direkt med barnen i deras egen miljö! Det tycker också lilla monster, Stora Monster, Banditen Bak, Krok O’Deal, lilla Damm, Maja Mullvad, Tjurkalven och näktergalen, Medio den halva kycklingen och ”jag” som älskar Baklava. (Sagofigurerna i mina och mina vänners bilderböcker.)

Monstermyndigheten påbjuder munsterskydd i alla lägen och rekommenderar att man drar in sina vassa tänder

Krav på skärpning i Norrtälje – två avslöjande debattartiklar om skolbibliotekskonkursen

Del ett av min debattartikel på kultursidan i Norrtelje Tidning i låg upplösning (23 februari 2021). Hela texten kan läsas nedan.

Nu är min debattartikel publicerad i Norrtelje Tidning, del 1 och del 2. De är tyvärr låsta men jag bifogar dem i detta inlägg som ren text för den som vill läsa dem. De innehåller en lång historik (23 år) över skolbibliotekshändelser (mestadels icke-händelser) i Norrtälje kommun sedan jag själv började arbeta med skolbiblioteket i Hallsta skola i Hallstavik. Samt en personlig analys av varför det har kunnat bli så fel och vad som krävs på flera plan av dagens beslutsfattare. Med en sådan styrning av Norrtäljes skolförvaltning är det inte alls konstigt att min kommun ligger på plats 278 av 290 i Lärarförbundets rankning av skolornas kvalitet i Sveriges kommuner. Bara tolv kommuner i landet har sämre skolkvalitet enligt Lärarförbundet så nu är det skärpning på alla plan som gäller, och skolbiblioteken behöver lyftas först eftersom det handlar om infrastruktur i form av lokaler, media och personal samt kompetensutbildning som tar många år att bygga upp och kostar mycket pengar. Men nu finns ingen flyktväg kvar, det är bara för makthavarna att bita i det sura budgetäpplet och kapa de värsta stuprören i kommunorganisationen.

Del två av mitt debattinlägg i Norrtelje Tidning i låg upplösning (24 februari 2021). Läs hela texten nedan.

Nu kommer också Opsis Barnkultur ut med min långa artikel (8 sidor) om skolbiblioteken, varav sex sidor innehåller mer om Norrtälje och två sidor information om betänkandet om stärkta skolbibliotek som jag skrev om i förra inlägget.

Här är texten till bägge artiklarna i Norrtelje Tidning som ju är låsta för icke prenumeranter. För kännedom: Ankaret är det allmänna namnet på kommunhuset. Bino Drummond är kommunalråd (M) och kommunstyrelsens ordförande.

Skolbiblioteken? Skärpning! Men hur?

Del 1: Hur kunde det bli så här?

Författaren Kalle Güettler, Häverö, arbetade i många år med biblioteket i Hallsta skola. Redan för 23 år sedan började han försöka få Norrtälje att satsa på sina skolbibliotek. Nu menar han att färska beslut i kommunens ledning hotar att strypa Norrtäljes sista välfungerande skolbibliotek. I ett längre reportage i  Opsis Barnkultur nr 1 / 2021 beskriver han läget. För NT sammanfattar han sina åsikter i två avsnitt – här del 1.

”Skärpning!” ryter Margaretha Levin Blekastad på kultursidan. Reidar Carlsson instämmer i en ledare. Det råder total förvirring bland de högst ansvariga för våra skolbibliotek. Efter alla år brottas de med frågor som: Vad är ett skolbibliotek? Vem ska bestämma vad? Vad har bestämts? Vem ska betala? Vem har snuvat vem på pengar? Vilka skolor har fungerande skolbibliotek? Vem arbetar där, och hur? Det är en salig röra.

När höga beslutsfattare byts ut vart och vartannat år glöms tidigare utredningar och planer bort. ”Jag vet inte vad tidigare chefer har kommit överens om, jag har valt att inte gräva vidare i den gropen”, säger den senaste direktören för Kultur och Fritid i NT den 27 januari. Barn och Skolas direktör har samma inställning. Därmed är de med skolans kommunalråd Robert Beronius ord ”tillbaka på ruta ett”. 

Toppstyrning

Skolbibliotekskonkursen beror inte främst på revirtänkande utan på en lomhörd auktoritär ledningstradition. Det politiska styret rekryterar kommun- och förvaltningsdirektörer som bejakar dess politiska agenda. De rekryterar i sin tur underchefer som låter sig styras uppifrån. Grundskolans chef sätter agendan för rektorerna. Längst ner i maktordningen finns den pedagogiska personalen och eleverna. Med dem har man ingen dialog. De informeras

Ändå är det därnere i klassrummen, skolbiblioteken, slöjdsalarna, idrottshallarna och skolköken som professionen finns. De som vet vad som fungerar och inte fungerar. De som vet vad som är en tillgång och vad som är en brist. Som ser möjligheter och hinder. Det är deras erfarenheter och perspektiv som sällan efterfrågas. Så har det varit länge i Norrtälje, och inte enbart i skolförvaltningen. Men väldigt mycket i skolförvaltningen. 

Mina erfarenheter av skolbiblioteken i vår kommun kan delas in i tre tidsperioder:

1998-2011 Rektorernas ansvar? Folkbibliotekets?

Under mina tretton första år som skolbibliotekspedagog fick jag varmt stöd av rektor, kollegor och elever. Men det saknades pengar för bättre bemanning och inköp. Vi lärarbibliotekarier i Hallstaviksområdet samarbetade med barn- och ungdomsbibliotekarien i Hallstaviks bibliotek. Vi träffades regelbundet och utbytte erfarenheter. Så småningom utvidgades vårt nätverk till andra skolor i kommunen. Många hade dåliga förutsättningar. De flesta rektorer, som ensamma ansvarade för skolbiblioteken, saknade resurser och motivation. Deras högsta chefer ställde inga krav, talade sällan om skolbibliotek och vägrade ta centralt ansvar. Allt hängde på lokala eldsjälar bland lärarna vilket ledde till stora standardskillnader som drabbade eleverna. 

Nå. Vi fortsatte envist vårt nätverksarbete och fick genom Stadsbiblioteket del av statliga medel för litteraturinköp. Efter en tid reserverades pengarna för klass- och gruppuppsättningar med barn- och ungdomslitteratur. Bibliotekarien i Lännas integrerade bibliotek, Antje Frensel, skickade ut boklådor med internpost till lärare som bokat dem för temaarbeten och boksamtal. Den tjänsten bjöd folkbiblioteket på. Skolförvaltningen intresserade sig inte, och trots att skolor i hela kommunen utnyttjade servicen är den nu nedlagd. På Skolkontoret hade man fullt upp med paddor, laptops och datasystem. Stora summor och massor av tid investerades i en infrastruktur för IT som blev dyr i underhåll och drift. Läsfrämjande bedrevs visserligen – men helt vid sidan om skolbiblioteken. De fanns knappt på kartan däruppe i Ankaret. 

I skolbiblioteken lärde vi oss att trolla med knäna medan vi bekymrades över höga chefers ointresse när vi jämförde med andra kommuner. I Norrtälje var det framför allt de integrerade folk- och skolbiblioteken som fungerade. När Skolan vägrade att skriva samarbetsavtal och betala för sig, bjöd Kulturen i många år på sin skolbiblioteksservice. Det är rent galet att Skolan idag anklagar Kulturen för ”oegentligheter”. Sanningen är den motsatta.

Våren 2012 fick vi en ny grundskolechef och isen lossnade. Om ”Norrtäljevåren” – och iskylans återkomst – berättar jag i nästa artikel.

Skolbiblioteken? Skärpning! Hur?

Del 2: Lär av misstagen och lyssna på professionen

Författaren Kalle Güettler, Häverö, arbetade i många år med biblioteket i Hallsta skola. I ett tidigare inlägg skrev han om kampen för skolbiblioteken under sina första tretton år i Norrtäljes tjänst. Här fortsätter han sin återblick och föreslår åtgärder.

2012-2013 En vacker men kort ”Norrtäljevår”

Vårterminen 2012 fick vi en engagerad grundskolechef som förstod att både lyssna och leda. Lisbeth Bodén samlade alla skolbibliotekarier i ett kommunalt nätverk och for iväg med oss på skolbibliotekskonferens i Göteborg. Jag och två kollegor fick i uppdrag att i kartlägga det faktiska läget i alla skolbibliotek med en enkät utifrån en vedertagen taxonomi. Läsåret 2012-13 ålades alla rektorer att lämna in lokala skolbiblioteksplaner. 

Med kunskap om varje skolas behov utarbetade förvaltningen, i dialog med rektorerna och skolbiblioteksgruppen, en kommunal skolbiblioteksplan med hög ambition. Men strax efter att planen godkänts i den politiska nämnden sade Lisbeth Bodén oväntat upp sig och försvann till Östhammar innan läsåret var slut. Vi fick aldrig någon förklaring. Sedan dess har det gått utför. Ingen skolbiblioteksplan har publicerats efter 2013 – och målen i den har inte uppnåtts. 

2014-2021 Fimbulvinter

2014 kom visserligen en vision och ett projekt för skolbiblioteksutveckling. Men det blev inte av. Ingen kan (eller vill) säga varför. År 2016 slöts ett samarbetsavtal mellan Skolan och Kulturen som verkar ha varit ett försök av den dåvarande skolförvaltningen att lämna över huvudansvaret för skolbiblioteken till folkbiblioteket. Skolan ålades att genomföra vissa åtgärder och Kulturen andra. Men Skolan skötte inte sin del, och utan att fråga användarna sa den nya förvaltningsdirektören Jenny Nordström 2020 upp hela avtalet med ett ”dyrt” bibliotekssystem (WeLib). Därmed kastade hon ut sina egna barn med badvattnet, nämligen de skolbibliotek som med framgång byggde sin verksamhet på WeLib.

Lär av historien och lyssna på professionen

Nu vill Skolan återigen ta reda på vad den vill. Vad den har och vad den saknar. Vad den kan själv och vad den behöver hjälp med. Vad den kan kosta på sig. Skillnaden mot de senaste åren är förhoppningsvis att den nya skolförvaltningen faktiskt menar vad den säger – och gör verklighet av orden. En ny enkät med relevanta frågor till rektorerna tyder på det. Men förvaltningsdirektörens arroganta sätt gentemot de förtvivlade lärarna och skolbibliotekarien i Länna bådar inte gott. Drygt tre månader efter att ha mottagit deras detaljerade beskrivning av konsekvenserna av hennes beslut har hon ännu inte svarat. Den enda återkoppling som de har fått är ett kort ”förslag” i tidningen om att skicka brevet på nytt. Här krävs en attitydförändring.

Alla chefer måste visa öppenhet, lyhördhet och respekt för dem som arbetar i skolbibliotek och klassrum. Sätt skolbiblioteken högt på rektorskonferenserna. Avsätt centrala medel för upprustning och bemanning av skolbibliotek. Skapa normer för tjänster, lokaler, media och fortbildning. Studera noggrant allt som har gjorts tidigare, särskilt läsåret 2012-2013. Där finns mycket gott att hämta som aldrig hann förverkligas.

Skärpt lag och striktare läroplan

Den utredning som Gustav Fridolin har lagt fram (SOU 2021:3) och som nu går ut på remiss innehåller skärpta krav på alla huvudmän gällande skolbibliotek. Nu ska varje skola som regel ha ett väl bemannat skolbibliotek i sina egna lokaler. Undantag görs bara för särskilt små skolor med ett folkbibliotek som är integrerat eller ligger mycket nära. Men då måste skriftliga samarbetsavtal tecknas och skolan betala för sig. Den nya lagen föreslås gälla från höstterminen 2023. De två år som återstår får inte kastas bort.

Politikerna måste sätta ner foten

I bakgrunden måste det politiska styret sätta ner foten. Bino Drummond kan inte nöja sig med sin ”glasklara” order om att ”lösa problemet”. Han har själv efter alla sina år i Barn- och skolnämnden ett eget ansvar för den uppkomna situationen. Det första han kan göra är att hjälpa skolbiblioteken som behöver WeLib. Det går säkert kommunstyrelsen med på. 

För övrigt bör de högsta cheferna inom Barn och Skola tillsammans med skolpolitiker besöka Länna och andra skolbibliotek för att informera sig om deras verksamhet, behov och förslag. Studera också skolbiblioteksplanen från år 2013 samt rapporter, visioner och projektdirektiv som kom till mellan 2012 och 2016. Där har ni ”ruta ett”!

Det handlar om infrastruktur

Jag hoppas och tror att Bino Drummond, Jenny Nordström, Robert Beronius med kollegor inser att skolbibibliotek inte kan jämställas med valbara läromedel. De är inte – och kommer inte att bli – något som en rektor kan välja bort. Välutrustade bibliotek i alla skolor är en infrastruktur som kommer att kosta miljoner i grundinvestering. Sedan behöver driften årliga miljoner i fasta tjänster för skolbibliotekarier, datasystem, medieinköp och utbildning. Dyrt, men i längden billigare och tryggare än hela IT-satsningen. Belöningen blir elever med bättre kunskaper, läsförmåga och kritiskt tänkande i vår nya värld av manipulation och nättroll. 

Detta är nöten som har tappats bort i decennier. Ta upp den! Knäck den!

Skolbiblioteken går (nog) framåt i Sverige – men bakåt i Norrtälje

Den 19 januari 2021 presenterade Gustav Fridolin betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning efter ett års utredning

Digital presskonferens från Utbildningsdepartementet. Jag var med som frilansreporter för Opsis Barnkultur, vars första nummer i år kommer att ha bibliotek som tema. Jag disponerar fyra hela uppslag om skolibliotek och var väldigt nyfiken på vilka skärpningar av skollagens flummiga krav på ”tillgång till skolbibliotek” som skulle föreslås. Jag hade en mängd frågor men under presskonferensen, som var mycket tydlig och pedagogisk, fick jag svar på de flesta redan innan det var dags för frågestund.

Jag tog skärmdumpar på flera tablåer. De ger en ytlig insikt i några bärande förslag.

Sammantaget innebär utredningens förslag en kraftig skärpning av skollagen, läroplanerna och andra styrdokument. Men formuleringarna är rätt allmänna och vi som känner oss otåliga och trötta efter alla års väntan på ordning i röran måste vänta på preciseringar av sådant som nyckeltal för bemanningsgrad, mediaförsörjning, lokaler, vitesbelopp vid lagbrott, checklistor för Skolinspektionen med mera. Anledningen till att utredaren inte har gått in i sådana detaljer är att det nu först blir en remissomgång och sedan politisk kohandel om vilka förslag som ska ingå i den kommande propositionen. Men faktum är att Gustav Fridolin och hans medhjälpare nu pekar ut färdriktningen med hela handen. Deras analyser och förslag är mycket väl undebyggda. Vi får nog nöja oss med det så länge – och skriva remissvar som en moteld mot den kanonad som kan väntas från Friskolornas Riksförbund, SKR och diverse politiker som hatar all sorts statlig styrning.

För det är precis det som behövs nu när nedrustningen av skolbiblioteken i över trettio år har lekt tafatt med försämrade skolresultat. Det behövs statlig styrning och stöd för en kraftig, likvärdig upprustning i hela landet. Alla elever ska få samma chanser till lässtimulans och lärande – oavsett om deras skolor är fattiga och underpriviligierade – eller jäser av rikedom, status och medfödd makt.

I en artikel i Aftonbladet beskriver Gustav Fridolin och hans närmaste medarbetare översiktligt hur de har arbetat och resonerat och presenterar sina mest betydelsefulla förslag.

Men också inom kommunerna ska styrningen komma från centralt håll. Att lägga allt ansvar på enskilda rektorer utan att samtidigt ge dem ekonomiska förutsättningar, utbildning och direktiv från förvaltningen har visat sig förödande. Inte minst i min egen kommun, Norrtälje, som i fjol sjönk till plats 278 på Lärarförbundets rankning av skolkvaliteten i landets 290 kommuner. I min kommun breder skolbiblioteksöknen ut sig och allt går bakåt till skönsång från tvetungade makthavare med fingrar i kors.

I dagens Norrtelje Tidning har kulturredaktören Margaretha Levin Blekastad ett tre sidor långt reportage om läget för skolbiblioteken i kommunen. Det är inte uppmuntrande, milt uttryckt. Det kommer inte heller mitt reportage i Opsis att vara. Deadline är på måndag och tidningen kommer ut i februari.

https://www.norrteljetidning.se/artikel/kritik-mot-planerna-for-skolbibliotekens-framtid-kultur-och-fritid-svarar-en-bild-av-manga

Gott (hm .. bättre) nytt år!

Tack @ Pia Halse för denna karnevaliska nyårshälsning från Banditen Bak, Krok O’Deal, lilla Damm, Maja Mullvad, dig och mig!

Måtte 2001 bli friskare, enklare, kärleksfullare och tryggare än 2020. Måtte vi kunna umgås närmare varandra än 2 meter, hosta och nysa utan att frysa till is av skräck för att lusa ner luften med virus-aerosoler. Måtte vi kunna bränna våra munskydd och gnugga näsor med vem som helst! Måtte vi kunna resa till våra grannländer utan krångel. Måtte nästa nyår infalla utan en enda restriktion.

Måtte FHM kunna ta semester i sommar.

Och måtte klimatförsämringen bromsas in. Men det hänger på oss att se till den saken. Ingen vid makten kommer att fixa det utan våra påtryckningar och goda exempel.

Amen.