Hoppa till innehåll

Människors skog – eller LRF:s?

21 juli, 2020

LRF-företrädarna borde sluta frisera verkligheten low

Jag fick den 29 juni svar från LRF:s kommungrupp i Norrtälje och ordföranden i LRF Mälardalen på min artikel om rovdriften på skogen den 10 juni. Deras svar präglades av desinformation. Men hur bemöter man som vanlig skogsluffare utan expertkunskap inom skogsforskning oärligt presenterad statistik och halvsanningar? De senaste veckorna har jag ägnat mycket tid åt att läsa in fakta om olika skogsbruksmetoders nettoutsläpp av växthusgaser. Dagens svar på deras replik i Norrtelje Tidning har faktagranskats av skogsexperter före publiceringen. 

Som vanligt sätter ju tidningen huvudrubrik för en debattartikel. Min egen rubrik, som de valde bort, var Människors skog. Ur de två orden kan man läsa dels att skogen, äganderätten i all ära, är en angelägenhet för hela mänskligheten som kollektiv – och för alla oss som saknar en egen skogsfastighet att ”bruka”. Vi har trots allt en annan rätt – rätten till ett människovänligt klimat, till levande skogar med biologisk mångfald, månghundraåriga stigar, jakt, svamp, bär och vackra naturupplevelser.

Nu har jag tagit upp deras handske och släppt min andra. Snart lär de plocka upp den och återkomma med nya vinklade ”fakta”. Det vore bra om fler vänner av människors skog, inte minst författarkollegor med ordet i sin makt, också ger sig in i denna debatt som är så viktig för människors väl – idag och ännu mer i framtiden.

Under fotografierna av artiklarna klistrar jag in de tre debattartiklarna i tur och ordning så de blir lättare att läsa.

Vi måste kunna ta tillvara skogen low

 

Skannat juni 13, 2020

DEBATT. Kalle Güettler, Häverö: Vem är herre över skogen? Har maskinerna tagit makten över människorna? (10 juni)

Vem är herre över skogen? Ser vi skogen som produktionsenhet – eller jordens lunga och hotade arters hemvist, skriver författaren Kalle Güettler, Häverö, i en debattartikel.

Påsktid i Häverö på slutet av sextiotalet. Barnen hoppar upp på sina cyklar och trampar en halvmil genom Kåtorpsskogen till ensliga Borudan. På pakethållarna har de spänt fast håvar och hinkar. Kanske märker de knappt den vackra blandskogen med blåsippor och svällande knoppar, den är ju så självklar. Men nog andas de törstigt in den klara vårluften, mättad av syre från gröna barr. Blekt fjolårsgräs vajar i vinden vid den gamla torpstugan. Barnen kastar sina cyklar i gräset och rusar över inägan till kvarnruinen vid bäcken som porlar förbi.

I strömmen står hundratals små idar, mörtar och abborrar i kö för att kämpa sig uppför de små forsarna. Tisterbäcken är som en skummande laxälv i minsta miniformat. En efter en tar småfiskar fart mot de stridaste strömstråken. Några lyckas och vilar ut i nästa bakvatten innan de kämpar vidare en kilometer till den stora grunda sjön där de ska leka. Andra hamnar på land där de sprätter vilt tills de antingen kvävs eller lyckas hoppa tillbaka och börja om. Barnen drar håvarna fulla med silverglänsande fisk. Snart får byns katter ett skrovmål.

Varje påsk i mer än femtio år har jag gått, cyklat eller sprungit till Borudan för att beundra de små fiskarnas tappra vandring från Måsjön till Storsjön. Jag har sett uttern hoppa uppströms i solglittrande stänk. Jag har mött huggormen bland sorkhål och älgspillning i fjolårsgräset, hört ormvråken jama över huvudet och tranan trumpeta. Vilande på järnsoffan som torpets hyresgäster ställt ut på den gamla stenbron över bäcken har jag sett vattnet flyta lugnt fram mot kvarnställets lilla fors, ackompanjerat av koltrastens drillar. I grönskan i bakgrunden: den gamla stenugnen som lockar fantasin. När jag kom dit i fjol för att visa mina barnbarn var hela området skövlat. Först kunde vi inte hitta bäcken. Den var gömd under groteska vindfällen och full av röjd sly. Inte en fisk.

Fredagen den 22 maj inföll FN:s Biologiska mångfaldens dag. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) skriver: ”I år, 2020, är det internationella temat ”Our solutions are in nature”. Med detta vill man fokusera på att vi människor, trots alla våra teknologiska framsteg, är helt och hållet beroende av friska och levande ekosystem för vår hälsa och tillgång till vatten, livsmedel, medicin, kläder, bränsle, skydd och energi, bara för att nämna några få viktiga komponenter.”

I Häverös skogar fälls det väldigt mycket nu, både av bolag och privatpersoner. Skog verkar vara ett attraktivt investeringsobjekt. Vandrare snubblar på ris och plumsar i djupa spår från tunga skördare. Uråldriga stigar är sönderkörda, blockerade, igenplanterade, utplånade. Landskapet är så förvandlat att man ofta inte hittar. Svamp, bär, fåglar och vilt (förutom vildsvin) minskar i antal. Med sorg i hjärtat försöker jag lokalisera och snitsla upp kända stigar genom hyggen och risiga gransnår. Det finns bara ett ord för eländet: rovdrift.

Träd avverkas utan hänsyn till kultur, människor, växter eller djur. Det är ren ekonomi. Visst finns det folk som ärver en gård och vill avverka på ett naturvänligt sätt. Några gör det också, och det är gott. Rimligen tar mindre markägare som bor på platsen större ansvar för miljön. Men skogsbranschens förvalda metod är kalhygge följt av markberedning och granplantering. Avverkningsmogna plantager skördas med jättemaskiner som kostar multum när de står still. Därför flyttas de ständigt runt till nya objekt och går för fullt dygnet runt. Det finns ingen tid för hänsyn till mark, växter eller djur. Miljö, kulturhistoria och friluftsliv är icke-frågor. Det är som om maskinerna har tagit makten över människorna.

Reservat och restriktioner blir små oaser i en CO2-mättad hyggesöken. Det tar 30 år för ett kalhygge att hämta igen sina utsläpp av växthusgaser. Vissa skogsägare rasar över kartläggning av nyckelbiotoper (eventuella restriktioner ersätts inte). De irriteras över krav på avsättning till skyddsområden (ersätts). Men skogsbranschen driver själv fram samhällets nödåtgärder. Varför inte gå över till naturnära avverkningsmetoder? Det skulle göra många pålagor onödiga. Ett hyggesfritt skogsbruk skulle visserligen öka kostnaden per hektar. Men i längden skulle risken minska för bränder, vattenbrist, stormfällen, insektsangrepp och negativ klimatpåverkan. Lönsamheten skulle öka med hållbarheten.

En undersökning från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen visar att fler fastighetsägare är positiva än negativa till naturreservat på deras mark. Mer än hälften är nöjda med den ersättning de fått och två tredjedelar är helt eller delvis nöjda med hur Skogsstyrelsen agerat vid inrättandet av biotopskyddsområde. Tre fjärdedelar uppger att de deltagit i processen kring inrättandet av ett naturreservat och att länsstyrelsens information inom samtliga områden har varit tydlig. 

Enligt Världsnaturfonden vill åtta av tio svenskar skydda skogar med höga naturvärden. Det är ett starkt demokratiskt argument för systemskifte i skogsbruket. Patrik Svensson berättar i prisbelönta Ålevangeliet om en av jordens hotade arter. Han redogör även för de fem stora massutdöenden som inträffat sedan livet uppstod: 450, 364, 250, 200 och 65 miljoner år före vår tid. Nu tycks det vara dags igen. Men inte långsamt som förr, när den dödliga processen tog miljontals år. ”Mycket talar för att antalet arter kan ha halverats om 100 år”, skriver författaren. Detta angår oss alla. Inte minst dem av oss som äger makt att på sin mark fördriva eller bevara hotade arter.

Men fiskarna i Borudan – hur har det gått för dem? Nu har stormfällda träd rafsats undan. Lokalbor har på eget initiativ dragit sly ur Tisterbäcken. Visserligen är det svårt att komma fram på brinken bland rotvältor, grenar och ris. Men för ett par veckor sedan kunde jag glädjas åt strömmande vatten med hundratals små svarta fiskryggar. Vandringsdriften sitter djupt. Tur för fiskarna att de bara kan se vattnet och bottnen, kanske även glimtar av himlen och den närmaste stranden. Människor ser längre och vidare. Om de höjer blicken.

Kalle Güettler, Häverö

From → Presentationer

2 kommentarer
  1. Mycket bra gjort/skrivet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: